söndag 6 maj 2012

Upp

Mats som var (är kanske fortfarande, vad vet jag) min rektor på högstadiet. Han höll ett inspirationstal när vi slutade nian om livets upp och ner gångar, som han liknade med en cykeltur. Han sa: Ibland går det uppför och ibland går det nedför. Sånt är livet.

Jag kan förstå och känna igen mig i hans tal. Jag har haft mina "ups and downs". Något som jag börjar bli jävligt förbannad på är dock att jag är inne i en uppförsbacke som jag inte ser slutet på. Och den hållit på ungefär sex månader! När fan ska den ta slut?

Inte nog med att det går uppför, ibland känns det som det är sidvind (den värsta av vindar!) också. ##@@@3!!!&"%"!

Over and Up!

söndag 22 april 2012

Är det konstigt?

Är det konstigt att vi, "konsumtionsgenerationen", har svårt för relationer?

Vi blir konstant pumpade med information om att relationer bara är trubbel, att det är tråkigt och onödigt. Det är mycket bättre att skapa en relation med en sak. Du får aldrig höra något gnäll och kommer aldrig att bli övergiven. Men får du något utbyte? Nej.

Det är något som jag tycker är väldigt intressant. Kan det finnas en koppling mellan att vi alltid strävar efter att allt ska vara så jävla underbart? Har vi en svacka i en relation, äh då är det kört. Inte rätt kille/tjej. Kasta ut personen. Eller? Är det inte bara mänskligt att inte alltid vara på topp? Inte om du ska tro marknadsförare, för det säljer inte lika bra. Synd, för att då kanske vi alla skulle kunna få en lite mer verklighetstrogen världsbild där tråkiga saker händer och där vi samtidigt kan få ett unikt personlighetsutbyte med en annan person. Möjligtvis kan det vara samma person som ger båda sakerna?

Kanske är det dags att börja (jävligt mycket på tiden) fundera över vad för signaler vi får varje dag från bland annat reklam. Hur det påverkar vår verklighetsuppfattning. Våra liv. För jag vill i alla fall inte ha en relation med en sko, utan väljer hellre en person med hans positiva och negativa sidor.



PUSS Linda

lördag 14 april 2012

Lycka i ett par bilder


 Foto: Blue moon bar



PUSS Linda

torsdag 12 april 2012

Arbete

Skrivkrampen har börjat. Vi har i uppdrag att skriva ett PM på tio sidor om något inom ekonomisk historia/kulturgeografi. Lätt? Nja. Det är ju liksom ganska breda ämnesgrupper.

I alla fall har jag bestämt mig för att skildra hur kvinnor och män porträtteras i reklam. Vad är olikheterna? Hur påverkar det oss "vanliga" personer att se dessa modeller? Också ganska svåra frågor, men åtminstone något som jag tycker är intressant. Jag har nämligen sett en föreläsning med en amerikansk kvinna som tar upp detta på ett bra sätt. Kan ses här:

http://www.youtube.com/watch?v=1ujySz-_NFQ&feature=relmfu
http://www.youtube.com/watch?v=E4-1xCf3I7U&feature=relmfu

Så, dagens tips. Och mitt försök att komma in i skriv-mojo.

PUSS Linda

onsdag 11 april 2012

fredag 14 oktober 2011

Konsten att bryta vanor?

Jag jobbar aktivt på en grej med mig själv, nämligen att sänka kraven på mig själv. Det är svårt, jäääävligt svårt eftersom det är något jag levt med sedan högstadiet. Grejen just nu är att det inte går att få grymma betyg om jag inte pluggar 24/7 och det vill jag inte. Så jag jobbar och jobbar med andra grejer istället.

fredag 12 augusti 2011

Greece

Imorgon bär det av till Grekland för en vecka av sol, bad och allt vad det innebär. Längtar måttligt alltså. Särskilt när det är 10 grader på morgonen nu för tiden. Hoooohooooo

Sista dagen på jobbet gjord. Snart börjar allvaret.

PUSS Linda

lördag 6 augusti 2011

Hej hej

När hjärnan går för fullt så brukar oftast skriften följa med. Som ett positivt tecken kan man ju se att denna blogg inte varit så aktiv på ett tag då. Frågan är om jag ska utmana mig själv och försöka skriva om, enligt mig, ointressanta saker som min vardag? Svaret kommer uppenbara sig inom en snar framtid.

To be continued alltså...

söndag 26 juni 2011

Har Sex and the city förstört tjejers kärleksliv?

Har både diskuterat och läst om den frågan denna helg. Och ja jag tror fan det.

Idyllen om att aldrig vara nöjd och hela tiden sträva mot den stora kärleken som är mystisk, fartfylld och farlig tror jag har stor grund i tvprogrammet. Jag har själv under de senaste veckorna känt mig nere och förvirrad över vad jag ska göra i mitt liv. Vill jag verkligen vara i en relation? Vill jag plugga det jag gör? Varför känner jag inte samma känslor som för ett år sedan? En massa röster inom mig som argumenterar fördelar och nackdelar. Jag har varit ett garnnystan där änden är borttappad någonstans i myllret av tråd. Under hela den här tiden har jag tänkt på vad som hänt i SATC.

Eftersom serien är så omvälvande har de hunnit med att gå igenom i princip allt i den serien, så på varje problem en tjej har kan man förmodligen hitta det mesta där. Problematiken är att det inte går att jämföra sig med detta, eftersom det trots allt är på tv. (Det handlar även om kvinnor som är i 35års ålder, bor i NYC och inte har dåligt med pengar, jämfört med mig) Detta har jag insett nu. För när det väl handlar om riktiga känslor så kan det inte vara 100% jämt. Och det är okej.

Så nu försöker jag att jobba bort mina konstiga krav på mannen jag älskar och istället uppskatta honom för det han är. Samtidigt jobbar jag bort mina egna krav på mig själv. Superkvinnan, aka Carrie, Miranda, Samantha, Charlotte m.fl., släng er i väggen! För nu ska jag bara vara Linda.

PUSS

torsdag 9 juni 2011

Hallå Gud?!?!?

Jag tror Gud försöker förbanna mig på något sätt.
Först ger han mig silverfiskar i mitt hem.
Sen får jag löss på min blomma OCH EN MUS I KÖKET. HALLLÅÅÅÅÅ?!
Jag dör. Och jag är själv hemma. Det här bådar inte bra. Andas.

Jag trodde, innan jag flyttade hemifrån, att jag var ganska tuff. Men det har visat sig att det är snarare motsatsen. Jag är en riktig mes. Så det kanske är något bli vuxen-test jag blir utsatt för? Det är i såna fall INTE roligt. Med fet betoning på INTE.

torsdag 26 maj 2011

Kvällstankar

Medans jag spelade jewels så fick jag en tanke. Nämligen att det är mer ansträngande att göra grupparbeten med personer som är ambitiösare än en själv (läs mig). Då jämför jag alltså mot en grupp där jag får vara den som driver och "bossar". Trodde jag inte för sisådär två år sedan. Haha.

måndag 23 maj 2011

Inspiration

Jag är en person som behöver väldigt mycket inspiration. Det kan handla om hur jag vill klä mig, personliga råd eller vad som helst. Det är därför som jag så maniskt lyssnar på dokumentärer eller sommarprat eller what ever. Det ger mig saker att tänka på. Jag blir fullständigt knäpp när jag inte har saker att tänka på, utan måste gå och reflektera över mig själv hela dagarna. Mitt undermedvetna börjar spinna iväg åt något håll som bara gud vet (även om jag inte är troende så är det kul att slänga med termen) och så bara eskalerar det. Så nu tänker jag ge order till mig själv att minst en gång i veckan kolla/lyssna på något vettigt. Doutor Linda, eller översatt från portugisiska: Doktor Vacker. Fint språk det där! ;)

PUSS Linda

torsdag 19 maj 2011

Rastlös

Är så fruktansvärt rastlös just nu. Och det värsta är att jag inte orkar ta tag i det, men det är bara för jag har massa "måsten" jag måste göra. Lät inte det ganska vuxet? Oj oj. Znark. Imorgon blir det finbesök i form av Västerås-folk och då ska det skakas rumpa på BJ:s bland annat! Woop woop.

Men för att göra en lista, främst till mig själv, över vad jag har kvar att göra innan det blir sommarlov (god bless)!

  1. Få godkänt på miljötekniks-duggan
  2. Göra en opponering på en LCA
  3. Plugga matte
  4. Plugga beräkningsvetenskap, utan att datorn dör
  5. Skriva matte-tenta
  6. Revidera vår LCA
  7. Skriva ber.vet-tenta

Inte så farligt?
Attans att Maria är på bio ikväll, annars skulle jag sprungit dit och lånat den 4e True Blood-boken. Kliiiiiar i mina fingrarrrrrrr attt fåååå lässsaaaa dennnn........Ger även uppenbara stavproblem. Hmm.

PUSS Linda

fredag 6 maj 2011

.

fri

tisdag 26 april 2011

stryker kvittret

Jag kom precis på att det är ganska (läs väldigt) skönt att ha ett ställe där jag kan yttra mig själv. Om mig själv. Så från och med nu, och ett tag framöver, så blir det kanske inte så mycket lallande om vad jag gör utan snarare vad jag känner. Men vad vet jag, den impulsen kan nog vara över redan imorgon.