nollning?

Jag kan inte annat än att vara lite skeptisk till det här med nollning. Det är verkligen JÄTTE kul! Ta mig inte fel, men det känns som att lika mycket är det för Reccorna (första års-elever i Uppsala) som för faddrarna. Jag menar, det är ca. 800 nya studenter på den tekniskt naturvetenskapliga-fakulteten och nu på nollningsveckorna är det kanske 500 gamla studenter som kommer tillbaka. Det visar ju ioförsig att det är roligt och att det är värt att komma tillbaka, men... jag blir ändå lite fundersam. Kan ju vara för att jag sitter och bloggar tjugo över ett?

Hittills har vi i alla fall blivit uppropade (STS WÖÖÖ), skrivit in oss på nation (V-dala) och allmänt festat lite. Igår var vi på nation med klassen. Vi har liksom blivit ingrupperade i tre grupper per klass som vi har aktiviteter med. Idag hade vi kräftskiva, gott!

Jag måste ju bara meddela att jag valt en fortsättning på ABB Industrigymnasium. Höll på att börja skratta högt när programansvariga personen idag gick igenom programmet. Det började med, mina tankar i parantes:
- Jaaaa... Vi är ju inte ett normalt civilingenjörsprogram eftersom vi kombinerar kurser bra.
- Våran största styrka är ni elever, ni är vår största framgång! (haha! alla presentationer på abb kommer tillbaka)
- Man kan ju säga att det här programmet står på tre ben, vilka är .... (HAHA, ben?! ABB har fem ben som huvudstruktur. Komiskt!)
Jag tror även vi jobbar mkt i grupp och så vidare. Roligt roligt. Gäller bara komma in i matten, vilket inte känns 100 just nu.

Saknar Hannes.

PUSS Linda

PS: Öster, om du är inne och läser. Tipsa eleverna om System i Teknik och Samhälle i Uppsala, tror det passar perfekt för de som är samhällsintresserade men går på ABB. :-)